Här kan du läsa en introduktion av habitatnätverken i Stadsträd. En mer ingående rapport och metodbeskrivning kan du ladda ner här (PDF).

Introduktion till habitatnätverk för skogsfåglar

Grön infrastruktur är ett arbetssätt för att långsiktigt planera för hållbara landskap med ekologiskt funktionella nätverk av livsmiljöer. Det är ett avgörande verktyg för att lyckas med hållbar samhällsplanering. Med ett s.k. habitatnätverk skapas förståelse för hur flera träd tillsammans bildar ett nätverk – en grön infrastruktur. Du kan se hur varje träd ingår i ett större sammanhang.

I habitatnätverket på stadstrad.se är skogsfåglar den så kallade fokusarten. Analysen möjliggör för oss att se landskapet ur skogsfåglars perspektiv. Det innebär att landskapet är analyserat utifrån de krav på livsmiljö och spridning som fågelarter som är starkt knutna till skog har. Detta är fåglar som ogärna ger sig ut i öppen mark, tät stad, eller passerar trafikerade vägar.

En spridningsanalys utgår från varje enskilt träd som finns i stadstrad.se och lägger på en buffert på max 40 meter. När träden står tillräckligt nära varandra bildas då sammanhängande trädområden. Avståndsberäkningarna använder friktionsraster, vilket betyder att barriäreffekter vägs in i analysen. Bufferten blir olika bred beroende på hur gästvänlig eller ogästvänlig marken är för skogsfåglarnas förflyttning.

I analysen identifieras dels träd som står i en skogskärna (skogens inre) och dels träd som står i bryn, solitärt, i mindre dungar eller stråk. Trädområden för dessa klasser för rumslig kontext skapas och områdenas storlek beräknas.

Genom analysen får vi kunskap i landskapsekologiska frågor. Var finns det trädstråk som kan fungera sammanlänkande för skogsfåglar? Var finns skogskärnor som kan ha möjlighet att vara livsmiljö för fåglar som är känsliga för fragmentering och kanteffekter? De större skogskärnorna kan vara livsmiljöer för indikatorarter för miljökvalitetsmålet Levande skogar, t.ex. talltita, svartmes, tofsmes, trädkrypare, entita och stjärtmes. Analysen identifierar skogskärnor som är sammanlänkade med andra skogskärnor och skiljer dem från skogar som är isolerade på grund av att närmaste träd står för långt bort. Små skogskärnor kan ha funktion som så kallad stepping stone, som bidrar till spridning mellan större skogskärnor. Analysresultat visar också var det finns träd som är livsmiljö för fåglar som inte är beroende av skogskärnor men lever i bryn, och glesa trädstrukturer i parker, trädgårdar och dungar.

Visualisering av habitatnätverket

Analysresultatet visas i en karta med trädhabitatnätverk för skogsfåglar i en ruta 5x5 km. I kartan visas varje enskilt träd, trädområdena som klassats till de olika typerna av rumslig kontext och spridningslänkar.

Klasser trädens rumsliga kontext:

0 Övrigt

1 Dunge/Trädstråk/Solitärträd

2 Bryn

3 Skogskärna < 0.5ha

4 Skogskärna >= 0.5ha

Röd färg visar enskilda träd och områden som ingår i sammanhängande trädnätverk med skogskärnor. Röd färg indikerar att det är troligt att det finns ekologisk funktion för skogsfåglar antingen som livsmiljö eller funktion för spridning. En rödfärgad skogskärna är sammanlänkad med minst en annan skogskärna. Skogskärna är det som blivit kvar av ett trädområde när kantzonen för bryn räknats fram.

Blå färg visar träd och områden som inte har sammanlänkande funktion för skogsfåglar. Träd i en isolerad skog, samt solitära träd och dungar utan kontakt med andra träd visas blåa. Om blåa skogskärnor är stora kan de ha funktion för skogsfåglar även om de är isolerade. Områden och träd som ligger i anslutning till en skogskärna, men som inte sammanlänkar till en annan skogskärna visas också blå. Exempelvis så kommer ett bryn som ligger runt en lucka (glänta) i ett skogsområde att visas i blå färg på kartan. I kartan kan det finnas små områden klassade till dunge/trädstråk/solitärträd som inte innehåller några trädpunkter. Dessa områden tillför inte analysen relevant information men de har inte plockats bort.

Trädpunkter i mörk färg (röda eller blå) finns i skogskärnor. Trädpunkter i ljus färg finns i bryn, långsmala trädstråk, dungar eller solitära träd.

I kartan visas enskilda träd som cirklar. Dessutom visas spridningslänkar (linjer) som binder samman skogskärnor. I kartan visas också ytor med trädområden som klassats till rumslig kontext och vars storlek räknats fram. Observera att ytobjekten ibland innehåller trädlösa partier. Dessa trädlösa partier ligger så nära träd att ytan hänger ihop med trädets miljö och ytan är av tillräckligt gynnsam marktyp för att bidra till habitatnätverket.

Här visas ett exempel på hur ett habitatnätverk ser ut.

exempelkarta.jpg
  1. Skogskärna. Träden visas med mörk färg eftersom de är i skogskärna. Ej sammanlänkande funktion.

  2. Bryn. Träden visas med ljus färg eftersom de inte är i skogskärna. Ej sammanlänkande funktion.

  3. Dunge/Trädstråk/Solitärträd. Träden visas i ljus färg eftersom de inte är i skogskärna. Ej sammanlänkande funktion.

  4. Skogskärna. Användaren har klickat på ytan och då markeras den och visas med täckande röd färg.

  5. Dunge/Trädstråk/Solitärträd med sammanlänkande funktion. Två skogskärnor sammanlänkas. Spridningslänk syns. Klickar man på den visas den faktiska längden i meter.

  6. Träd som visas i ljus röd färg är klassade till bryn. De ansluter till skogskärna där träden visas i mörk färg. Rött indikerar att den har sammanlänkande funktion.