Här är alla filmer om habitatnätverk i stadsträd.se samlade. De berättar om hur habitatnätverksanalysen för skogsfåglar i stadsträd.se kan användas som verktyg för att analysera grön infrastruktur. Klicka på länken för att starta filmen.

Del 1 Introduktion till Skogsfågelnätverket och klassning av trädens rumsliga kontext.

Del 2 Nätverksanalys och uttolkning av resultat habitatnätverk skogsfågel.

Del 3 Tolka resultat habitatnätverk skogsfågel.

Del 5 Användarstyrd habitatnätverksanalys

Här nedan kan du läsa en introduktion av analysen habitatnätverk och scenarioanalys i Stadsträd. En mer ingående rapport och metodbeskrivning kan du ladda ner här (PDF). (Vissa illustrationer, benämningar i PDF rapport och filmer kan vara lite annorlunda mot appen ut eftersom appen har vidareutvecklats.)

Introduktion till habitatnätverk för skogsfåglar

Grön infrastruktur är ett arbetssätt för att långsiktigt planera för hållbara landskap med ekologiskt funktionella nätverk av livsmiljöer. Det är ett avgörande verktyg för att lyckas med hållbar samhällsplanering. Med ett s.k. habitatnätverk skapas förståelse för hur flera träd tillsammans bildar ett nätverk – en grön infrastruktur. Du kan se hur varje träd ingår i ett större sammanhang.

I habitatnätverket på stadstrad.se är skogsfåglar den så kallade fokusarten. Analysen möjliggör för oss att se landskapet ur skogsfåglars perspektiv. Det innebär att landskapet är analyserat utifrån de krav på livsmiljö och spridning som fågelarter som är starkt knutna till skog har. Detta är fåglar som ogärna ger sig ut i öppen mark, tät stad, eller passerar trafikerade vägar.

Analysen trädhabitatnätverk för skogsfåglar i stadstrad.se hjälper användaren sätta enskilda trädpunkter i en rumslig kontext och att förstå landskapsekologiska funktioner. Det är en färdig analys i vilken användaren genom en knapptryckning får ut ett habitatnätverk för ett område som är 4 x 4 km stort. Behöver användaren göra en analys för ett större område t.ex. hela tätorten ska man skicka en förfrågan till kontakt@stadstrad.se

Analysen räknar ut flera konnektivitetsmått och ekologisk information som möjliggör tolkning av analysen. Användaren kan peka ut särskilt viktiga delar av habitatnätverket och delar som är svaga och behöver förstärkas. Användaren kan välja om alla träd ska ingå i analysen eller ett visst urval. Väljs ett visst urval så ansvarar användaren själv för att definiera fokusarten. Användaren kan välja mellan olika inställningar i konnektivitetsanalysen, vilket påverkar vilken typ av habitatnätverk som blir resultat. Man kan göra en analys med högt ställda krav på trädburen konnektivitet och en med lågt ställda krav på trädburen konnektivitet. Resultaten kan sedan jämföra vilket är ett bra sätt att se var det är starka respektive svaga samband och var det är strategiskt att plantera fler träd för att få starkare samband.

Trädens rumsliga läge har betydelse för vilken typ av landskapsekologisk funktion som trädet har för olika arter och för olika ekosystemtjänster. Analysen resulterar i ett trädhabitatnätverk med flera konnektivitetsmått och med områden som klassificerats i olika typer av rumslig kontext för träden. Resultatet kan visualiseras på flera olika sätt beroende på vilket ekologiskt mått användaren väljer för visualisering. Resultatet kan exporteras till GeoJSON format för fortsatt arbete i GIS-program samt skrivas ut som pdf-karta.

 Analysen är designad för att genom en generell analys som görs genom några få ”knapptryckningar” studera den gröna infrastrukturen med träd i urbana och tätortsnära landskap. Observera att stadstrad.se utöver den färdiga analysen, erbjuder användaren att göra egna utformningar av habitatnätverksanalysen.

En spridningsanalys utgår från varje enskilt träd som finns i stadstrad.se och lägger på en buffert på max 40 meter. När träden står tillräckligt nära varandra bildas då sammanhängande trädområden. Avståndsberäkningarna använder friktionsraster, vilket betyder att barriäreffekter vägs in i analysen. Bufferten blir olika bred beroende på hur gästvänlig eller ogästvänlig marken är för skogsfåglarnas förflyttning.

I analysen identifieras dels träd som står i en skogskärna och dels träd som står i bryn, respektive träd som står solitärt, i mindre dungar eller stråk. Skogskärna definieras i analysen som den inre delen av ett skogsområde, dvs där träden inte ligger i kanten av skogen. Bryn definieras i analysen som en zon om 20 m runt skogskärna. Flikar av bryn som sticker ut längre än 20 m från skogskärnan, klassas som Dunge/Trädstråk/solitärträd. Trädområden för dessa klasser för rumslig kontext skapas och områdenas storlek beräknas. När man klickar i kartan så visas klassningen och storleken.

Genom analysen får vi kunskap i landskapsekologiska frågor. Var finns det trädstråk som kan fungera sammanlänkande för skogsfåglar? Var finns skogskärnor som kan ha möjlighet att vara livsmiljö för fåglar som är känsliga för fragmentering och kanteffekter? De större skogskärnorna kan vara livsmiljöer för indikatorarter för miljökvalitetsmålet Levande skogar, t.ex. talltita, svartmes, tofsmes, trädkrypare, entita och stjärtmes. Analysen identifierar skogskärnor som är sammanlänkade med andra skogskärnor och skiljer dem från skogar som är isolerade på grund av att närmaste träd står för långt bort. Små skogskärnor kan ha funktion som så kallad stepping stone, som bidrar till spridning mellan större skogskärnor. Analysresultat visar också var det finns träd som är livsmiljö för fåglar som inte är beroende av skogskärnor men lever i bryn, och glesa trädstrukturer i parker, trädgårdar och dungar.

Visualisering av trädhabitatnätverk för skogsfåglar i stadstrad.se på måttet sammankopplad/isolerad struktur. Analys med strikt trädkonnektivitet och utan någon begränsning av länkarnas längd. Siffrorna i kartan förklaras nedan.

1. Skogskärna. Blå färg visar att träden har klassen “Skogskärnor isolerade”.

2. Bryn/kantzon. Träden visas med ljus nyans (i appen ljust grå).

4. Skogskärna. Röd färg visar att träden har klassen “Skogskärnor med koppling till andra skogskärnor”. Vid klick syns popup ruta med ekologisk information. Storlek, komponentarea (sammanlagd kärnarea i lokala nätverket), degree (antal länkar).

5. Dunge/Trädstråk/Solitärträd. Ett bryn. Träden visas i ljus nyans eftersom de inte är i skogskärna. (Grå i appen) Spridningslänk syns. Stråket har en sammanlänkande funktion.

6. Kärna < 0,5 ha. Denna kärna är liten, bara 0,41 ha men inte tillräckligt liten för att bli en dunge och visas i mörk nyans. Den visas i röd färg vilket visar att träden har klassen “Skogskärnor med koppling till andra skogskärnor”. Den sammanlänkar större skogskärnor och kan ha stepping stone funktion.

7. Spridningslänks som sammanbinder två skogskärnor. Länken går genom trädstrukturerna. Vid klick på länken så visas fyra mått; faktiskt längd. Kostnadsviktat längd, kvot dem emellan, samt avstånd fågelvägen. Kvoten 0,74 är något lägre än 1 och visar att det i delar av sträckan finns grad av barräreffekt.

Scenarioanalyser

I stadstrad.se kan habitatnätverk göras som simulerar ett framtida habitatnätverk som förändrats jämfört med nuläget. Användaren kan med ett markeringsverktyg exkludera träd som inte ska ingå i analysen, ex genom att marken exploateras. Användaren kan lägga till ”scenarioträd” och testa hur nya träd påverkar habitatnätverket. Scenarioträd kan antingen importeras från ett dataset användaren skapat, eller ritas direkt i stadstrad.se. Vid import visas scenarioträden med den kronbredd användaren angett. När scenarioträd ritas i stunden av användaren så slumpas kronbredden ut utifrån omgivande kontext.